Gick mänskligheten bananas under 2016?

Så här precis innan nyår är det många som rannsakar det gångna året. På sociala medier är det tydligt att 2016 anses ha varit ett utomordentligt dåligt år. Alla utom Leonardo DiCaprio tros vara av den åsikten. Roliga videor med människor som ”failar” ges titeln ”så här var 2016 för mig”. Okej, vi fattar, ett kanske ovanligt stort antal världsstjärnor gick bort, Trump vann presidentvalet och Storbritannien valde att lämna EU. En känsla har infunnit sig att samhällsopinionen ”gått bananas” och förändrats i grunden under 2016. Men har den nödvändigtvis det?

Invandring och tuggummibollar

På senare tid har en gammal video från en föreläsning om invandring florerat runt på sociala medier. Det är en gammal video som åter gjort succé, förmodligen på grund av Donald Trumps presidentvalskampanj. I videon pratar journalisten Roy Beck på Roslingvis om invandring, där han låter en miljon människor representera en tuggummiboll för att göra numrena överskådliga. Låt oss gå igenom videons innehåll och försöka balansera den lite.

Testa om din moral är redo för förarlösa bilar

Jag har tidigare nämnt några av de moraliska problem som oundvikligen kommer uppstå när vi får förarlösa bilar. Nu kan du själv testa en rad moraliska dilemman likt de som de förarlösa bilarna kommer utsättas för, i något som heter Moral Machine.

Roligt, intressant, viktigt. Tre videor.

Vi människor behöver med jämna mellanrum se stimulerande videor som får oss att röra oss framåt. Ibland ska de vara korta och roliga, ibland ska de vara långa och gripande. Jag tipsar om tre vitt skilda videor: en kort och lite rolig/klurig, en intressant presentation som gränsar till ”rant”, och en extremt nördig men viktig lektion av en gubbe.

Mer om matte, Lambertz och andra jurister

Förra veckan publicerade jag ett inlägg här på bloggen som handlade om hur bristande matematikkunskaper bland jurister kan bli problematiska. Jag skrev om Göran Lambertz, f.d. justitiekansler, som använt felaktig matematik för att försöka beskriva Thomas Quicks skuld i olika ärenden. Lambertz har nu kommenterat min artikel.

Jurister borde plugga matte

Det är möjligt för en människa att samtidigt ha två ömsesidigt uteslutande uppfattningar. Detta kan bero på att man aldrig funderat på de båda uppfattningarnas relevans för varandra. Fortfarande efter gymnasiet var jag övertygad om att samhällsfrågor och politik var viktigt för mänskligheten, och att det var genom detta man kunde påverka vår värld. Samtidigt trodde jag inte att matematik var särskilt relevant för samhällsfrågor, utan bara för att bygga broar, motorer och liknande. Jag drog aldrig kopplingen att matematik är viktigt för ekonomi, som är viktigt för samhället. Kanske är det ett liknande tankehopp de ansvariga på Sveriges juristprogram har gjort. De har nämligen bestämt att matematik inte ska vara en del av undervisningen – för inte har väl matematik något med juridik att göra?

Är vetenskap en ”tro”?

När jag konfirmerades stod det i vår lärobok att vi ständigt accepterar en ”tro” om alla möjliga ting när vi utför våra dagliga sysslor. Som exempel togs bron man kör sin bil över: man litar på sin tro att bron inte kommer att braka ihop. Enligt läroboken kunde man dra en giltig parallell till gudstro, ungefär som att det visserligen kan vara så att Gud inte finns, men det är ett rimligt ställningstagande att bara lita på det. På samma sätt som tillit sätts till att en bro håller, skulle tillit sättas till att Gud fanns. Som trettonåring tyckte jag detta argument kändes övertygande.

I verkligheten är religiös tro mycket annorlunda än ”tron” på att bron håller, om man nu kan kalla det för ”tro”. Vad gör då religiös tro speciell? För att svara på detta kan man ställa en enkel fråga, en fråga som kan ställas om en tro alldeles oavsett vad det rör sig om:

vad skulle krävas för att din tro inte är sann?

Artificiell intelligens och incitament

Om det är möjligt att utveckla robotar som är smartare än människan, kommer de rådande incitamenten leda till en sådan utveckling. Detta oavsett riskerna som robotarna kanske kommer att utgöra.

Det var tyskarna som tog idén om en monsterlik bomb från en teoretisk tanke till praktisk möjlighet. Hitler startade ett forskningsprojekt för utveckling av kärnvapen 1939, men det mynnade ut i en omprioritering 1942 då resurserna allt mer intensivt började användas på annat håll. Detta visste dock inte de allierade. Tanken på att Hitler skulle utveckla en atombomb före demokratierna var lika verklig som skrämmande. Därför gav alliansens ledande fysiker, däribland Einstein, sitt stöd åt kärnforskning skulle bedrivas också i USA för försöka komma före i utvecklingen (se här och här). Manhattanprojektet bildades. Hade de fortsatt utveckla kärnvapen om de visste att nazisterna så småningom i princip lade ner sina försök?

Är vi verkligen ensamma?

Är människan verkligen den enda intelligenta livsformen i hela vårt ofattbart gigantiska universum? Denna gamla och kanske uttjatade fråga öppnar fortfarande dörren på glänt för många nya intressanta och överraskande spekulationer. Här är ett argument för att vi ändå är ensamma, och en tes kring varför detta faktiskt bådar gott för mänsklighetens framtid.

Att formatera en hjärna

En tanke hos en människa är en följd av kemiska processer i hjärnan. Uppfattningar och funderingar är egentligen resultatet av elektrokemiska utbyten och reaktioner genom nervceller, trådar som i ett virrvarr i storleksordningen hundra miljarder signalerar till och från varandra för för att på så vis knyta an till känslor eller minnen.

På något plan är en tanke eller ett minne hos en människa något fysiskt. Information lagrad i ett datachip är något så litet att det det inte tar en plats som vi själva märker, men en fysisk undanröjning har ändå ägt rum i en nyformatterad hårddisk även om den ”ser likadan” ut både före och efter en formatering. På samma sätt kan man ännu inte se på utsidan av en människas hjärna eller huvud vad han eller hon tänker på, men likväl är en tanke något fysiskt. En människa som blivit informerad om att det regnar i Bangkok ser likadan ut som samma människa innan hon blev informerad – allt annat lika.