Gick mänskligheten bananas under 2016?

Så här precis innan nyår är det många som rannsakar det gångna året. På sociala medier är det tydligt att 2016 anses ha varit ett utomordentligt dåligt år. Alla utom Leonardo DiCaprio tros vara av den åsikten. Roliga videor med människor som ”failar” ges titeln ”så här var 2016 för mig”. Okej, vi fattar, ett kanske ovanligt stort antal världsstjärnor gick bort, Trump vann presidentvalet och Storbritannien valde att lämna EU. En känsla har infunnit sig att samhällsopinionen ”gått bananas” och förändrats i grunden under 2016. Men har den nödvändigtvis det? Fortsätt läsa Gick mänskligheten bananas under 2016?

Annonser

Bortkastade röster i USA och annorstädes

I USA debatteras det en hel del kring om en röst på en tredje part, dvs. ett annat parti än det demokratiska eller republikanska, är en bortkastad röst. Många hävdar att detta bara är skrämseltaktik från demokraterna och republikanerna för att de ska fortsätta vara politikens två giganter. Men i själva verket är USA:s politiska system uppbyggt så. Men det finns lösningar på detta.

Även i Sverige och andra länder som inte har tvåpartisystem pratas det ofta om att riksdagsspärren gör att folk taktikröstar, och att om det parti man egentligen tycker mest om inte klarar av spärren, blir rösten ”bortkastad”. Det är underhållande att läsa debatter om en sådan spärrs legitimitet, eftersom det per automatik måste finnas en undre spärr ändå. I en demokrati utformad som Sveriges väljer man ett antal representativa riksdagsledamöter, och eftersom det inte finns lika många riksdagsledamöter som det finns väljare, följer det med nödvändighet att en unik röst inte kan välja en riksdagsman eller riksdagskvinna. Sveriges riksdag har 349 ledamöter, så den minsta spärren som är möjlig vid ett sådant antal är 1/349, eller knappt 0,3 %. Det kommer på så vis alltid att finnas ”bortkastade röster”. Fortsätt läsa Bortkastade röster i USA och annorstädes

Faktan i presidentvalsdebatten

Jag tror aldrig jag sett en politisk debatt som innehållit så många oenigheter kring fakta, som nattens debatt mellan amerikanska presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump.

Det gapiga och faktafrånvända debattklimatet i årets presidentkampanj har troligen spätt på trenden med faktagranskning; ”fact checking”. Eftersom Trump är en mycket ovanlig kandidat, som har lyckats med konststycket att vända okunnighet och faktanonchalans till något positivt – han är ju inte som alla andra politiker! – går inte bara de oberoende faktagranskarnas motorer varma, utan traditionella medier har också hakat på och publicerar tydliga listor där alla sagda felaktigheter påpekas. Fortsätt läsa Faktan i presidentvalsdebatten