Gick mänskligheten bananas under 2016?

Så här precis innan nyår är det många som rannsakar det gångna året. På sociala medier är det tydligt att 2016 anses ha varit ett utomordentligt dåligt år. Alla utom Leonardo DiCaprio tros vara av den åsikten. Roliga videor med människor som ”failar” ges titeln ”så här var 2016 för mig”. Okej, vi fattar, ett kanske ovanligt stort antal världsstjärnor gick bort, Trump vann presidentvalet och Storbritannien valde att lämna EU. En känsla har infunnit sig att samhällsopinionen ”gått bananas” och förändrats i grunden under 2016. Men har den nödvändigtvis det? Fortsätt läsa Gick mänskligheten bananas under 2016?

Som om muren aldrig föll

Jag fascineras av gränser, och vad de gör med människor och samhällen. Med det inte sagt att jag tycker om dem. Även snart tre årtionden efter Berlinmurens fall, består vissa skillnader, som om muren nästan fanns kvar.

Jag har bott i Berlin i åtta år och att åka fram och tillbaka genom olika stadsdelar här gör i princip ingen skillnad. Den gamla klassikern att man kunde avgöra på trafikljusens utseende om man befann sig i öst eller väst, förringades naturligtvis med tanke på hur nedgånget öst var. Sedan länge har Östberlins gamla ”Ampelmann” blivit standard i även Västberlin. Han har kallats ”det bästa som någonsin kom ur DDR”, vilket ändå får sägas är en sanning med modifikation. Hur sammanvävd staden än har blivit, kan man fortfarande se gränsen från rymden, i form av att energilampor är mycket mer utbrett i väst än i öst. Fortsätt läsa Som om muren aldrig föll

Kinas superexpansion i bilder

Idag ska jag till Shanghai för en vecka. Shanghai representerar något som vi många västeuropéer ofta tänker om Kina: snabb utveckling från ett bondesamhälle till marknadsekonomisk teknologiagglomerat.

Ingen har nog missat att extremt mycket har hänt i Kina bara de senast tre decennierna. Skillnaden är av sådant slag att det inte bara märks på ”vaga” sätt som ekonomiska eller politiska strömningar, utan man kan direkt se de enorma skillnaderna genom att exempelvis jämföra Shanghais skyline år 1990 med den idag. Fortsätt läsa Kinas superexpansion i bilder

Bortkastade röster i USA och annorstädes

I USA debatteras det en hel del kring om en röst på en tredje part, dvs. ett annat parti än det demokratiska eller republikanska, är en bortkastad röst. Många hävdar att detta bara är skrämseltaktik från demokraterna och republikanerna för att de ska fortsätta vara politikens två giganter. Men i själva verket är USA:s politiska system uppbyggt så. Men det finns lösningar på detta.

Även i Sverige och andra länder som inte har tvåpartisystem pratas det ofta om att riksdagsspärren gör att folk taktikröstar, och att om det parti man egentligen tycker mest om inte klarar av spärren, blir rösten ”bortkastad”. Det är underhållande att läsa debatter om en sådan spärrs legitimitet, eftersom det per automatik måste finnas en undre spärr ändå. I en demokrati utformad som Sveriges väljer man ett antal representativa riksdagsledamöter, och eftersom det inte finns lika många riksdagsledamöter som det finns väljare, följer det med nödvändighet att en unik röst inte kan välja en riksdagsman eller riksdagskvinna. Sveriges riksdag har 349 ledamöter, så den minsta spärren som är möjlig vid ett sådant antal är 1/349, eller knappt 0,3 %. Det kommer på så vis alltid att finnas ”bortkastade röster”. Fortsätt läsa Bortkastade röster i USA och annorstädes

Folks syn på banker

Fredrik Segerfeldt skriver idag i Svenska Dagbladet att Sveriges Radios privatekonomiska program ”Plånboken” statuerat ett tydligt exempel för när public service är vänstervriden. I programmet kritiserar de bankernas avgifter, som de trots miljardvinst tar ut. Segerfeldt menar att programmet undviker att gå på djupet med varför avgifterna tas ut, utan istället köper konceptet att bankerna är ”dumma”. Han efterfrågar istället svar på några viktiga frågor, så jag tar mig an ett försök att svara på dem.

Om det är ett problem att bankerna tar ut höga avgifter, så kan det, som jag ser det, härledas till två anledningar. Den ena är har med reglering att göra, och den andra är konkurrensbetingad. Staten regulerar bankväsendet eftersom det är avgörande för landets finansiella stabilitet. Om banken blir bankrutt (ingen ordvits), så är det farligt för hela samhället. Fortsätt läsa Folks syn på banker

Tankar om vadslagning

Vadslagning är ett intressant fenomen som implicit ingår i vår vardag. Även explicit vadslagning kan fylla flera funktioner, och gör det också, om än oftast utanför vårt vardagliga liv. 

När de flesta hör ”betting” eller vadslagning, tänker de kanske på sport, som att tippa på vilken häst som kommer först i mål i trav eller vilket lag som vinner en fotbollsmatch. Sport lämpar sig särskilt väl för vadslagning, eftersom informationen (optimalt sett) är symmetrisk, dvs. lika för båda vadslagarna både före och efter vadslagningen. Vid asymmetrisk information hade man kunnat lura motparten för att få odds som inte återspeglar verkligheten. Oftast sker vadslagning just inom sport med bettingföretag, men bettingföretagen erbjuder också vadslagningar utanför sporten, exempelvis vädret. Man kan också tippa på politiska utgångar eller andra händelser inom nyhetsvärlden. Fortsätt läsa Tankar om vadslagning

Invandring och tuggummibollar

På senare tid har en gammal video från en föreläsning om invandring florerat runt på sociala medier. Det är en gammal video som åter gjort succé, förmodligen på grund av Donald Trumps presidentvalskampanj. I videon pratar journalisten Roy Beck på Roslingvis om invandring, där han låter en miljon människor representera en tuggummiboll för att göra numrena överskådliga. Låt oss gå igenom videons innehåll och försöka balansera den lite.

Fortsätt läsa Invandring och tuggummibollar