Tankar om vadslagning

Vadslagning är ett intressant fenomen som implicit ingår i vår vardag. Även explicit vadslagning kan fylla flera funktioner, och gör det också, om än oftast utanför vårt vardagliga liv. 

När de flesta hör ”betting” eller vadslagning, tänker de kanske på sport, som att tippa på vilken häst som kommer först i mål i trav eller vilket lag som vinner en fotbollsmatch. Sport lämpar sig särskilt väl för vadslagning, eftersom informationen (optimalt sett) är symmetrisk, dvs. lika för båda vadslagarna både före och efter vadslagningen. Vid asymmetrisk information hade man kunnat lura motparten för att få odds som inte återspeglar verkligheten. Oftast sker vadslagning just inom sport med bettingföretag, men bettingföretagen erbjuder också vadslagningar utanför sporten, exempelvis vädret. Man kan också tippa på politiska utgångar eller andra händelser inom nyhetsvärlden. Fortsätt läsa Tankar om vadslagning

Testa om din moral är redo för förarlösa bilar

Jag har tidigare nämnt några av de moraliska problem som oundvikligen kommer uppstå när vi får förarlösa bilar. Nu kan du själv testa en rad moraliska dilemman likt de som de förarlösa bilarna kommer utsättas för, i något som heter Moral Machine. Fortsätt läsa Testa om din moral är redo för förarlösa bilar

Harris och AI: ett spännande möte

Vad får man om man tar en av vår tids mest briljanta tänkare, och låter honom prata om en av vår tids mest spännande och skrämmande ämnen? Man får ett TED-Talk av Sam Harris om artificiell intelligens och dess risker.

Fortsätt läsa Harris och AI: ett spännande möte

Artificiell intelligens och incitament

Om det är möjligt att utveckla robotar som är smartare än människan, kommer de rådande incitamenten leda till en sådan utveckling. Detta oavsett riskerna som robotarna kanske kommer att utgöra.

Det var tyskarna som tog idén om en monsterlik bomb från en teoretisk tanke till praktisk möjlighet. Hitler startade ett forskningsprojekt för utveckling av kärnvapen 1939, men det mynnade ut i en omprioritering 1942 då resurserna allt mer intensivt började användas på annat håll. Detta visste dock inte de allierade. Tanken på att Hitler skulle utveckla en atombomb före demokratierna var lika verklig som skrämmande. Därför gav alliansens ledande fysiker, däribland Einstein, sitt stöd åt kärnforskning skulle bedrivas också i USA för försöka komma före i utvecklingen (se här och här). Manhattanprojektet bildades. Hade de fortsatt utveckla kärnvapen om de visste att nazisterna så småningom i princip lade ner sina försök? Fortsätt läsa Artificiell intelligens och incitament

Att formatera en hjärna

En tanke hos en människa är en följd av kemiska processer i hjärnan. Uppfattningar och funderingar är egentligen resultatet av elektrokemiska utbyten och reaktioner genom nervceller, trådar som i ett virrvarr i storleksordningen hundra miljarder signalerar till och från varandra för för att på så vis knyta an till känslor eller minnen.

På något plan är en tanke eller ett minne hos en människa något fysiskt. Information lagrad i ett datachip är något så litet att det det inte tar en plats som vi själva märker, men en fysisk undanröjning har ändå ägt rum i en nyformatterad hårddisk även om den ”ser likadan” ut både före och efter en formatering. På samma sätt kan man ännu inte se på utsidan av en människas hjärna eller huvud vad han eller hon tänker på, men likväl är en tanke något fysiskt. En människa som blivit informerad om att det regnar i Bangkok ser likadan ut som samma människa innan hon blev informerad – allt annat lika.

Fortsätt läsa Att formatera en hjärna

Vad händer med samhället om åldrandet botas?

Det finns forskare som menar att de bara är ett några år ifrån att kunna upphäva åldrandet. Om de har rätt, kommer vår förväntade livslängd snart att fullständigt skjuta i höjden, kanske förväntas vi snart leva i tusen år. Hur kommer detta påverka samhället? En vanlig oro är att jorden blir fullkomligt överbefolkad, med konflikter och stora samhällsproblem som resultat. Även om det känns intuitivt att jorden blir överbefolkad om ingen dör, så är det mycket som talar för att detta inte är särskilt troligt.

Vem kommer först att bli den tusenåriga människan? Frågan kan vara svår att ta på allvar till en början, men med tanke på teknologins utveckling inom alla andra fält, borde vi förvänta oss att framsteg också görs inom lösningen av åldrandets gåta. Aubrey de Grey är en av de forskare som arbetar med just detta, och han hävdar att den första tusenåringen i själva verket redan lever idag, och är i 60-årsåldern just nu.  Fortsätt läsa Vad händer med samhället om åldrandet botas?

Framtidens lyse

Att höra om tekniska underverk som kommer att revolutionera vår livsstil i grunden kan ofta provocera fram en känsla av motstånd. Man tänker att det är en intressant tanke, men det kommer inte hända på riktigt. Det känns så avlägset. Samtidigt är det nästan bortom ens förståelse hur man förr kunde leva utan de inventioner vi idag använder flitigt. Människan är inte formad för att förstå framtidskoncept vidare framgångsrikt, därför är det med viss risk jag sticker fram hakan och förutsäger tre stora förändringar som kommer ske inom de närmaste decennierna. Dessa uppfinningar finns redan, men är ännu i väldigt begränsat bruk. Jag gissar att vi i framtiden kommer undra hur vi klarade oss utan dessa inventioner.

Min bror och jag var i skärgården häromveckan. På en liten loppis hittade vi ett vetenskapligt uppslagsverk från 1878 (”Vetenskap för alla”). I några artiklar gjordes spekulationer om framtiden. En artikel hette ”Framtidens lyse” och hävdade att elektricitetens uppfinnande skulle leda till att vi inom en snar framtid skulle kunna använda oss av elektriskt ljus som ersätter stearinljusen. Dessa instrument kunde kallas ”lampor” och skulle efter en rad förbättringar kunna användas även i dagligt bruk inom nästa halva århundrade, menade författaren. En tämligen imponerande yttring om framtiden ändå kan idag konstateras, eftersom texten var skriven innan glödlampan åtminstone ”officiellt” uppfunnits (Edisons första riktigt framgångsrika försök ägde rum 1879). Många rynkade säkerligen pannan på 1870-talet och tyckte sig veta att allt skulle förbli som det var. Idag är det naturligtvis mycket svårt att tänka sig att det inte skulle finnas elektriska lampor. Så frågan är, vad är dagens framtida lyse, dvs., vilka uppfinningar kommer att förändra vår vardag till en liknande grad som det elektriska lyset gjort? Kan vi idag föreställa oss ett sådant samhälle? Jag skriver om tre sådana viktiga inventioner, som jag tror vi i framtiden kommer anse oumbärliga. Fortsätt läsa Framtidens lyse