Testa om din moral är redo för förarlösa bilar

Jag har tidigare nämnt några av de moraliska problem som oundvikligen kommer uppstå när vi får förarlösa bilar. Nu kan du själv testa en rad moraliska dilemman likt de som de förarlösa bilarna kommer utsättas för, i något som heter Moral Machine.

Roligt, intressant, viktigt. Tre videor.

Vi människor behöver med jämna mellanrum se stimulerande videor som får oss att röra oss framåt. Ibland ska de vara korta och roliga, ibland ska de vara långa och gripande. Jag tipsar om tre vitt skilda videor: en kort och lite rolig/klurig, en intressant presentation som gränsar till ”rant”, och en extremt nördig men viktig lektion av en gubbe.

Harris och AI: ett spännande möte

Vad får man om man tar en av vår tids mest briljanta tänkare, och låter honom prata om en av vår tids mest spännande och skrämmande ämnen? Man får ett TED-Talk av Sam Harris om artificiell intelligens och dess risker.

Är vetenskap en ”tro”?

När jag konfirmerades stod det i vår lärobok att vi ständigt accepterar en ”tro” om alla möjliga ting när vi utför våra dagliga sysslor. Som exempel togs bron man kör sin bil över: man litar på sin tro att bron inte kommer att braka ihop. Enligt läroboken kunde man dra en giltig parallell till gudstro, ungefär som att det visserligen kan vara så att Gud inte finns, men det är ett rimligt ställningstagande att bara lita på det. På samma sätt som tillit sätts till att en bro håller, skulle tillit sättas till att Gud fanns. Som trettonåring tyckte jag detta argument kändes övertygande.

I verkligheten är religiös tro mycket annorlunda än ”tron” på att bron håller, om man nu kan kalla det för ”tro”. Vad gör då religiös tro speciell? För att svara på detta kan man ställa en enkel fråga, en fråga som kan ställas om en tro alldeles oavsett vad det rör sig om:

vad skulle krävas för att din tro inte är sann?

Är vi verkligen ensamma?

Är människan verkligen den enda intelligenta livsformen i hela vårt ofattbart gigantiska universum? Denna gamla och kanske uttjatade fråga öppnar fortfarande dörren på glänt för många nya intressanta och överraskande spekulationer. Här är ett argument för att vi ändå är ensamma, och en tes kring varför detta faktiskt bådar gott för mänsklighetens framtid.

Vad händer med samhället om åldrandet botas?

Det finns forskare som menar att de bara är ett några år ifrån att kunna upphäva åldrandet. Om de har rätt, kommer vår förväntade livslängd snart att fullständigt skjuta i höjden, kanske förväntas vi snart leva i tusen år. Hur kommer detta påverka samhället? En vanlig oro är att jorden blir fullkomligt överbefolkad, med konflikter och stora samhällsproblem som resultat. Även om det känns intuitivt att jorden blir överbefolkad om ingen dör, så är det mycket som talar för att detta inte är särskilt troligt.

Vem kommer först att bli den tusenåriga människan? Frågan kan vara svår att ta på allvar till en början, men med tanke på teknologins utveckling inom alla andra fält, borde vi förvänta oss att framsteg också görs inom lösningen av åldrandets gåta. Aubrey de Grey är en av de forskare som arbetar med just detta, och han hävdar att den första tusenåringen i själva verket redan lever idag, och är i 60-årsåldern just nu. 

Framtidens lyse

Att höra om tekniska underverk som kommer att revolutionera vår livsstil i grunden kan ofta provocera fram en känsla av motstånd. Man tänker att det är en intressant tanke, men det kommer inte hända på riktigt. Det känns så avlägset. Samtidigt är det nästan bortom ens förståelse hur man förr kunde leva utan de inventioner vi idag använder flitigt. Människan är inte formad för att förstå framtidskoncept vidare framgångsrikt, därför är det med viss risk jag sticker fram hakan och förutsäger tre stora förändringar som kommer ske inom de närmaste decennierna. Dessa uppfinningar finns redan, men är ännu i väldigt begränsat bruk. Jag gissar att vi i framtiden kommer undra hur vi klarade oss utan dessa inventioner.

Min bror och jag var i skärgården häromveckan. På en liten loppis hittade vi ett vetenskapligt uppslagsverk från 1878 (”Vetenskap för alla”). I några artiklar gjordes spekulationer om framtiden. En artikel hette ”Framtidens lyse” och hävdade att elektricitetens uppfinnande skulle leda till att vi inom en snar framtid skulle kunna använda oss av elektriskt ljus som ersätter stearinljusen. Dessa instrument kunde kallas ”lampor” och skulle efter en rad förbättringar kunna användas även i dagligt bruk inom nästa halva århundrade, menade författaren. En tämligen imponerande yttring om framtiden ändå kan idag konstateras, eftersom texten var skriven innan glödlampan åtminstone ”officiellt” uppfunnits (Edisons första riktigt framgångsrika försök ägde rum 1879). Många rynkade säkerligen pannan på 1870-talet och tyckte sig veta att allt skulle förbli som det var. Idag är det naturligtvis mycket svårt att tänka sig att det inte skulle finnas elektriska lampor. Så frågan är, vad är dagens framtida lyse, dvs., vilka uppfinningar kommer att förändra vår vardag till en liknande grad som det elektriska lyset gjort? Kan vi idag föreställa oss ett sådant samhälle? Jag skriver om tre sådana viktiga inventioner, som jag tror vi i framtiden kommer anse oumbärliga.

Bloggpremiär – om intellektuell ärlighet

Mitt första blogginlägg blir en kort och kanske lite tankspridd resa genom min tankevärd det senaste decenniet. Kort kan den sammanfattas som en växande vilja att uppnå intellektuell ärlighet. Kanske är det till viss del just intellektuell ärlighet den här bloggen kommer att handla om.

För mig handlar intellektuell ärlighet om en sorts frihet att själv bestämma vad man ska tycka. Att inte låta förutfattade meningar, av en själv eller av andra, vägleda ens åsikter och tankar. Detta låter kanske banalt och enkelt, men är det något jag har lärt mig av mitt hittills korta liv, så är det att skenet bedrar, för det är svårt – väldigt svårt.