Nordkorea är en sträng och krigisk diktatur, men säkerhetsvakterna och tullarbetarna på flygplatsen log varmt när vi anlände. Stämningen här är ofta mer avslappnad än vad vi europeiska turister hade väntat oss. Det har hittills aldrig känts fientligt eller hotfullt, bara i långa perioder surrealistiskt.
Kim Il-Sung närvarar överallt. På alla vuxna människors bröst i form av en röd nål, liksom inuti människors bröst och hjärta i form av känslor. Byggnaderna pryds av gigantiska målningar och porträtt. Statyerna och monumenten i Pyongyang är massiva, krigiska, oräkneliga. På kvällen när de många fönstren i stadens betongbyggnader kastar ut sina ljusrörssken i mörkret kan man glimta in i en myriad av vardagsrum och sovkammare hos det vanliga folket. Kanske kommer vi inte närmare folks naturliga liv än denna betraktelse på avstånd. Porträtten är två, Kim Il-Sung och sonen Kim Jong-Il. De pryder väggarna i alla lägenheter som ses. Kim Il-Sung är överallt, den evige presidenten regerar alltjämt.
tanksprid 