Kriminalitet utanför boxen

Bortom de gängse förklaringsmodellerna på varför kriminalitet uppstår och frodas, finns det lite mer annorlunda teorier om vad den har för orsaker. Tre intressanta sådana har att göra med bly, aborter och huvudvärkstabletter.

Innan man börjar diskutera någonting som man är oense om, kan det vara en bra idé att identifiera vilka punkter man faktiskt är ense om. Innan man börjar diskutera hur man mest effektivt bekämpar kriminalitet, kan vi stanna upp och ställa oss frågan varför kriminalitet är ett problem. Kanske borde samhället tolerera en viss sorts kriminalitet, som att stjäla bröd om man svälter. Existensen av viss kriminalitet, som brott mot censurlagar i diktaturer, tjänar snarare som bekräftelse för att det är staten och lagarna som är oetiska, istället för brotten i sig. Men så länge lagarna är rättvisa, och så länge brott inte är direkt nödvändigt för ens överlevnad, borde man kunna komma överens om att kriminalitet är dåligt. Om ett samhälle bygger på lagar fungerar det bara om lagarna hålls. Så hur ska kriminalitet bekämpas?

När människor frågar sig varför bilar brinner i Malmö, borde vi aldrig sluta leta efter fler svar. En klassfråga? Säkert. Kulturbetingat? Kanske. Men finns där något mer, något som vi inte ser? Förmodligen.

För att kunna bli av med brottslighet, måste man fråga sig vad dess orsaker är. Vissa föreslår högre straff eller ökad polisnärvaro. Det känns logiskt att höga straff avvärjer brott eftersom konsekvenserna blir hårdare när man åker fast. Det känns också logiskt att högre polisfrekvens är avverjande eftersom sannolikheten att åka fast ökar. Problemet med det första påståendet är att lite talar för att det höga straff faktiskt leder till färre brott, problemet med det andra påståendet är att det finns en avvägning att göra mellan ett fritt samhälle och antalet poliser. Om du blir rånad, hur lång tid skulle du vilja att dröjer innan polisen kommer till din undsättning, i ett idealiskt samhälle? Direkt? Vad skulle det krävas av samhället i form av övervakning och patrullering om polisen dök upp direkt? Polisen skulle behöva ha perfekt insyn överallt, hela tiden, och de skulle ständigt vara beredda att ingripa, dvs. ha en enorm poliskår. Självklart är det bra om polisern kan hjälpa direkt när väl brott sker, men kostnaden för detta blir att de ser allt även när brott inte sker. Ett tredje sätt att se på kriminalitet är som en funktion av samhällets välstånd som helhelt. Det talas ofta om klassamhället som orsak till kriminalitet. Viss kriminalitet hänger helt säkert mycket tätt samman med bristande ekonomiskt välstånd, och säkert bildas i mindre priviligierade områden en kultur där kriminalitet blir normen. Andra förklaringsmodeller har med invandring och kulturer att göra, eller vapenlagar, eller familjevärden, eller utbildning. Många av dessa förklaringar ser jag i det närmaste som självklara, men de behöver inte berätta hela sanningen. Man kan se dem som en lins genom vilken man ser andra mer specifika förklaringar. Jag älskar förklaringar som överraskar och möblerar om bland mina tankar. Undertill tar jag tre sådana exempel. Vissa är mer fallspecifika än andra, och till viss del begränsade sett till geografi, tid och den typ av kriminalitet som de försöker förklara. Kanske stämmer de inte alls, syftet med att skriva om dem är ändå att det kan vara en nyttig övning att höra nya förklaringsmodeller som får en att tänka utanför ramarna för det man normalt hör om kriminalitet. Det har forskats mycket på varför kriminaliteten i USA steg drastiskt efter 1960 och nådde rekordhöjder på 80-talet, för att sedan drastiskt sjunka igen under 90-talet.

Vådsbrott i USA 1960-2014, per 100 000 invånare
Vådsbrott i USA 1960-2014, per 100 000 invånare, källa

Kanske kan man hitta svaret om man tittar närmare på de som är mest brottsbenägna: män i åldern 18-24?

  1. Blyhalter i luften

En människa som under en längre tid utsatts för höga halter av bly uppvisar lägre intelligens och större risk för hyperaktivitet, ADHD, inlärningssvårigheter och andra beteendestörningar, än andra människor. Bly dödar hjärnceller. Hjärnans olika delar får svårare att kommunicera med varandra, och man får svårare att behärska aggression och kontrollera andra impulser. Varför skulle en människa få i sig bly? Jo, från tidigt 1940-tal till tidigt 1970-tal fanns det bly i bensin. Därefter har man successivt fasat ut det, och nästan hela världen har idag gått över till blyfri bensin. Kan det vara så att utsläppen av blyhaltiga avgaser under dessa årtionden har gett ungdomar i samhället beteendestörningar som lett till brottslighet? Faktiskt finns det forskare som tror det. Om man förskjuter blyhaltens uppgång och fall med ungefär 20 år, får man tidsintervallet 1960-1990, vilket också är det mest våldsdrabbade tidsintervallet i USA:s historia. Enligt teorin beror alltså denna våldsvåg av att unga människor växt upp med höga blyhalter i blodet. Är detta en slump? Om statistiken bara är en skenbar kausalitet, betyder den ju ingenting. Försäljningen av glass och LP-skivor har också gått upp och ner, precis som kriminaliteten. Detta är själva grunden av ekonometri, att ta reda på orsak och verkan av olika statistiska underlag. Ekonomen Rick Nevin har samlat data från hela USA och ett flertal andra länder, och har i varje fall funnit samma mönster av korrelation mellan blyhalt och kriminalitet. När han tittade på enskilda statsdelar i New Orleans, kunde han till och med förutse vilka områden som var mest brottsdrabbade mot bakgrund av blykoncentrationen. Höll man istället blyhalterna konstant mellan landsbygden och stora städer, försvann skillnaderna i brottslighet. Eftersom man genom studier har konstaterat sådana störningar och intelligensrubbningar på ett individuellt plan, är det egentligen kanske inte så överraskande att man ser det på aggregerad data. Det bara känns lite…konstigt. Inom ekonometri håller man alltså andra faktorer konstanta, som annars kunnat förklara det man vill förklara, såsom social status, och andra attribut. När man håller alla dessa faktorer konstanta, menar Nevin att bly stått för så mycket som 90% (!) av brottslighetens fall de senaste årtiondena.

Blyhalter höga i bensin: 1940-1970
Stigande brottslighet i USA: 1960-1990
Mest brottsaktiv ålder: 18-24

Är då blyproblemet borta sedan dess utfasning? Tyvärr inte. Blyn som spyddes ut av alla fordon under årtionden finns till stor del kvar i marken, och frigörs i luften när marken torkar efter regn. Bly finns också kvar i gamla ledningar och i färgen på gamla väggar och fönster och frigörs när de öppnas och stängs. Människor och djur drar med sig bly från marken ute in i hushållen där de absorberas genom beröring med munnen. Värst är det i stora städer där trafiken varit som värst. Där kan blyhalterna vara nästan dubbelt så höga som den nivå som anses vara gränsvärdig för att inte få de beskrivna psykiska problemen.

  1. Legalisering av abort

En av de kanske mest kända av ”annorlunda” teorier kring kriminalitet, är den om aborter. Den blev som mest känd genom boken Freakonomics, skriven av Stephen J. Dubner tillsammans med ekonomen Steven Levitt. Den sistnämnde hade i ett paper tillsammans med John J. Donohue formulerat abortteorin. 1992 började kriminaliteten i USA att sjunka, och den mest drastiska nedgången ägde rum 1995, vilket hade varit den mest brottsligt aktiva perioden för personer födda runt 1973, vilket råkar vara året som abort legaliserades i USA. Om man då räknar baklänges med vissheten om att de mest brottsaktiva gärningsmännen är 18-24 år, så ser vi ett mönster. Fem stater legaliserade dessutom abort tre år tidigare, vilket ger ett fint naturligt experiment. Enligt Levitts forskning sjönk brottsligheten mycket riktigt tidigare i de stater som legaliserat abort tidigare, och i de stater där fler aborter gjordes, skönk brottsligheten som mest. Slump? Nej, enligt Dubner och Donohue är förklaringen att de barn som föds i en familj där föräldrarna inte har kapacitet att ta hand om dem tillräckligt – ekonomiskt eller på annat sätt – har stor benägenhet att bli kriminella. Om föräldrarna då istället gör abort, så föds i lägre utsräckning barn som 18-24 år senare i hög utrsäckning involveras i brottslighet. Enligt deras uppskattning ska aborten stå för så mycket som 50% av reduceringen i brottslighet som ägde rum på 1990-talet, till skillnad från alla teorier om ökade resurser till polisen, och annat, som var de gängse förklaringarna. Precis som i blyfallet måste man självklart hålla så många andra potentiellt förklarande faktorer konstanta. Levitts studie har fått en hel del kritik och det finns andra forskare som menar att den inte är tillräckligt robust. Om inte annat är det i alla fall en intressant tanke, som lever väl upp till Freaknomic’s slogan ”the hidden side of everything”.*

  1. Receptbeläggning av hostmediciner

Lokalreportern Steve Suo på The Oregonian satt och funderade på varför vissa brott gick i vågor i Portland: bilstölder, narkotikainnehav, inbrott, bedrägerier, misshandel, etc. Antalet rehabiliteringspatienter för missbruk följde samma vågformade kurvor. Varför? Är det slumpen som avgör hur många brott som begås nästa vecka jämfört med förra veckan? Suo hade fått upp ögonen för det han kom att kalla ”Methepidemin”, dvs. ett enormt utbrett och snabbt växande missbruk av metamfetamin, samma drog som Walter White hemmaproducerar i serien Breaking Bad. Meth är en extremt potent och beroendeframkallande drog, och Suo observerade att dess kemiska renhet också gick i vågor, upp och ner, upp och ner… Fanns det ett samband? Ja, kurvorna visade sig faktiskt överlappa med svängningarna för vissa typer av brott, brott som ofta missbrukare begår. Ju mer koncentrerad drogen var, desto fler bilstölder, inbrott och bedrägerier. Logiskt nog ledde även högre methkoncentration till fler fall av överdoser och fler gripanden för innehav. Om man inte är proffskemist av genidignitet som Walter White, låter sig inte meth tillverkas hemma eftersom molekylerna som krävs helt enkelt är för komplicerade att framställa. Dessa molekyler återfinns dock i vissa mediciner som länge varit receptfria i USA, främst efedrin och pseudoefedrin som finns i mediciner mot bland annat lågt blodtryck och förkylning. Det enda methtillverkade behövde göra var alltså att resa runt i olika städer och rensa apoteken på dessa mediciner som de sedan pulvriserade och tillverkade meth på. När myndigheterna förstod detta, receptbelades medicinerna (till medicinföretagens stora förtret). Först receptbelades efedrin, och då gick metamfetaminets koncentrering och brottsligheten ned. Methtillverkarna skaffade då pseudoefedrin som substitut, och metamfetaminet blev starkare igen. Mekanismen är enkel: ju mer koncentrerad och stark en drog är, desto mer beroende blir människor som använder den, och desto mer benägna är de att få tag på mer av den. Följaktligen stiger priset, och de beroende tvingas begå brott för att finansiera sitt missbruk. Så när koncentrationen återigen steg, gav det starka utslag i brottsstatistiken. Man receptbelade därför även pseudoefedrin. Som en följd sjönk methkoncentrationen igen, och även brottsligheten – igen. Steve Suos arbete är ett bra exempel på när en tankenöt blir löst: när olika till synes stokastiska statistiska svängningar låter sig förklaras genom att samla in kompletterande statistik som likt en matchande kalkering läggs ovanpå den befintliga statistiken. Det kanske visserligen inte kommer som en överraskning att det finns ett samband mellan kriminalitet och drogmissbruk, men reser sig inte nackhåren litegrand när man föreställer sig en kusligt bra korrelation mellan lagstiftning av receptbeläggning på hostmedicin å ena sidan, och överdoser och inbrott å andra sidan? Läs gärna en intervju med Steve Suo här, eller se PBS Frontlines reportage om Methepidemin här.

Övre diagrammet visar metamfetaminets renhet i olika stater. Det undre diagrammet visar på bilstölder i olika stater under samma tidsperiod. Källa här och här.
Övre diagrammet visar metamfetaminets renhet i olika stater, och hur det korrelerat med restriktionen av efedrin respektive pseudoefedrin. Det undre diagrammet visar på bilstölder i olika stater under samma tidsperiod. Källa här och här.

När människor frågar sig varför bilar brinner i Malmö, borde vi aldrig sluta leta efter fler svar. En klassfråga? Säkert. Kulturbetingat? Kanske. Men finns där något mer, något som vi inte ser? Förmodligen. De flesta befintliga förklaringsmodellerna drivs av människor som har incitament för att de är sanna: poliser vill ha fler poliser, fängelseanställda vill ha fler fängelser, men kanske framförallt måste bilden av kriminalitet passa in i ens världsbild. För högermänniskor måste ordning och lag gälla, för nationalister är det invandrarnas fel, och för vänsterfolket är kriminalitet alltid en klassfråga. Jag är tillbaka på ruta ett: vill vi verkligen förhindra kriminaliteten, eller vill vi bara bekräfta perspektiven som vi redan bestämt oss för att se allting igenom? Ideologier är inte alltid fel, men kanske gör de oss lite blinda ibland.


Fotnot
* Det finns förövrigt en annan intressant teori om abort som kallas ”Roe-effekten”, som går ut på att liberala abortlagar aldrig blir långvariga eftersom personer som genomför abort gör sig av med framtida väljare som hade varit positivt inställda till abort. I det långa loppet finns det då fler personer kvar som är negativt inställda till abort, så att aborter på sikt förbjuds igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s